mimmiamanda.blogg.se

 

För att göra lång historia kort, var att de jag jobbade med inte var personer jag trodde de var. Problem som jag trodde endast låg hos chefen, grundade sig egentligen också mycket på lögner & skitsnack bakom ryggen. Fick helt enkelt lära mig den hårda vägen att vissa inte vet hur man håller sig proffessionell överhuvudtaget. Jag tänker inte smutskasta någon, & vill därför lämna det vid detta, jag & Paul skildes åt på god fot, han förstod att jag ville lämna & det är det viktigaste för mig. Ett volontärarbete gör man frivilligt, & då vill man ju att det ska vara en trevlig upplevelse, om det inte heller är det finns det ingenting att varken ge eller hämta därifrån. 

 

Det är vid tillfällen som detta, som man sätts på prov. När man är på andra sidan jorden, & allt plötsligt vänder, så får man helt enkelt motstå viljan att lägga sig ner & skrika & istället hålla huvudet högt. Då går man med öns turistbroschyr upp på kullen där man har täckning, man ringer vartenda jävla nummer i katalogen för att hitta nytt jobb, packar ihop sina saker, ställer sig vid sidan av vägen & liftar till Kingscote. & plötsligt har man allting fixat. Både boende & jobb för de kommande sju veckorna. & jag blir också stolt över mig själv, det är i såna här knepiga situationer, som inte uppstår allt för sällan på resande fot, som jag märker hur självständig resandet gjort mig, & hur smärtfritt jag lärt mig att lyfta upp mig själv på egen hand när det känns som att man sjunker genom marken & allt går åt helvete. Det känns så jäkla bra, om det inte löser sig på egen hand, så fucking löser jag det. 

 

Men jag tror på ödet, & det var väl inte meningen att jag skulle stanna där. Nuet känns grymt, fastän tårarna strömmade av ilska imorse, så känns allt så jäkla bra just nu. Ett härligt ungt par plockade upp mig vid vägkanten & körde mig till Kingscote, jag mötte upp min nya chef i hotell restaurangen, han var jättetrevlig & vi gick igenom pappersarbetet, han låter mig stanna på hotellet (hur lyxigt!) några nätter tills jag får flytta in i ett hus med tre andra tjejer, jag har mitt första skift imorgon, & pricken över i:et måste ju vara att jag äntligen får testa på att få timlön i Australien, för ja, det är ju inte den sämsta lönen man blir betald här. Dessutom känns det bra att förtjäna lite cash, eftersom mina bästa tjejer Jossan, Isabel & Lina bestämt sig för att semestra i Kambodja i januari, & det finns det inte en chans i världen att jag missar! 

 

Så slutet gott, allting gott. Stannar i den här mysiga staden/byn vid kusten, flyger sedan till Kambodja i början på januari, & 20.1 möter jag upp världens världsbästa tysk Chris i Auckland, så fixar vi bil åt oss & så roadtrippar vi hela Nya Zealand tillsammans. FAN vad bra det blir. & sen åker jag till min favoritstad på denna jord: älskade Ekenäs! & sen är det sommar igen.