Några positiva just nu
- Blev så glad igår när jag gick längs med Khao San road & jag såg två stycker hundar som gick i koppel & mådde så himla bra med sina thailändska ägare! I Asien är det så himla vanligt att se undernärda, smutsiga & sjuka hundar lite här & där, & för en djurälskare som mig så skär det alltid till i hjärtat. Jag har nästan aldrig sett en lokalare gå med sin hund som ett husdjur, ren & välmående. Blev så glad då jag såg en golden retriever liknande hund med i koppel, med fantastisk päls som såg ut att vara så livsglad. När jag gick in på en travel agency blev jag mött av en flufflig chihuahua som var så sjukt söt & vålmående! Hoppade omkring & hälsade på alla som kom in. Överlag att hundar hålls som husdjur, för nöjets skull, är rätt så ovanligt i Asien vågar jag påstå. Tummen upp!
- Att jag just nu sitter omringad utav finnar! Haha, ja det här säger man väl sällan. Har inte flugit med ett finskt flygbolag på extremt länge, & det känns rätt så hemtrevligt att sitta här & höra massa finska. Har varken snackat finska eller svenska på månader! Pratat svenska kanske en gång varannan vecka med mamma eller pappa i telefon, men det är ungefär det.
- Mina föräldrar! När man flänger runt i världen så mycket som jag gjort på senaste tid, så kommer det dagar då man bara vill vara ett barn igen, få smälla i dörren & vänta på att mamma fixar alla problem. Även fast jag alltid velat vara väldigt självständig, så har jag nog krupit till mina föräldrar som en bebis ifall det varit något jag inte velat ta itu med. När jag började resa fick jag lära mig att fixa precis allting på egen hand, & i dagsläget är jag självständigare än någonsin. Någongång är det tungt att vara på andra sidan jorden & vara tvungen att inse att det inte räcker att börja böla som en unge eller stampa med fötterna för att saker & ting ska lösa sig. Men att mina föräldrar alltid funnits bara ett telefonsamtal ifrån har känts så himla bra, att bara liksom få ilsket gråta lite, svära på svenska & stampa med fötterna genom telefonluren, kan vara allt man behöver ibland för att få energi att lösa det själv. Igår var en sådan dag! När mitt flyg blev inhiberat tänkte jag skrika rakt ut, men fick istället börja ringa jorden runt & fixa det ena & det andra, & att då ha pappa på andra sidan luren som sa ''Mimmi, boka ett nytt flyg nu så du är hemma imorgonkväll. Pengar har vi satt på onödigare saker, typ som mammas springmatta i Kaspers rum!'' medan jag fräste & svor, var guldvärt.
- Min älskade Märta. Jag höjer ju alla mina nära vänner till skyarna nu som då här på bloggen, för att de helt enkelt är bättre än alla människor tillsammans i hela världen, men att min bästa vän kommer stå & ta emot mig på flygplatsen om dryga tio timmar, är definitivt värt att nämnas. Jag skulle kunna skriva en hel jävla bok om min kärlek till henne & om vår vänskap. Jag önskade att alla hade en relation till någon som jag & Märta har. I över tio år har vi varit fullständigt oskiljaktiga. Hon är min syster, själsfrände & bästa vän. Under 2015 såg vi varandra sammanlagt i knappa tre veckor, vilket är helt sjukt, men beskriver också vår vänskap väldigt långt. De senaste åren har det gått månader mellan att vi setts, hon har bott i Norge, studerat i Vasa, jag har rest runt i världen. Vi talar inte varje dag. Det räcker med att vi med några veckors mellanrum skickar ett sms ''Kom ihåg att jag älskar dig mest i världen!''. Vi har sovit tillsammans i veckor, umgåtts dygnet runt i månader, hon är en extra dotter i vår familj, vi har gjort slut med pojkvänner för att vi ansett att vi inte får tillräckligt med tid med varandra, ja, haha, vi har t.o.m tagit turer på killar! Vi delar allt. Du är det bästa jag har!
<3
Såja, nu ska jag boarda planet. Kärlek!