mimmiamanda.blogg.se

Australien var aldrig en destination jag hade planerat att besöka, det var något jag en par veckor efter mitt thailand äventyr i oktober spontant bokade.

Visst förstod jag delvis att folk ville åka till landet down under, det är på andra sidan jorden & visst är det ett häftigt land. Men efter att ha rest i så annorlunda länder året innan, hela sydostasien, så kändes Australien inte som ett steg framåt. Mera som ett europa på andra sidan jorden med ett mer spännande klimat & omgivning. & visst står jag fortfarande fast vid att man kanske inte direkt blir helt överrumplad av kulturen där, eftersom den trots allt inte skiljer sig allt för mycket från våra egna hemkvarter. 

Men vintern var på kommande, mörknet slukade redan höstdagarna i snabb takt & tanken på att stanna i ett slaskigt Finland kändes förödande. Innan jag själv riktigt visste ordet av hade jag både enkelbiljett & visum till Australien, med stopp i båda Amsterdam & Phuket på vägen ner för att hälsa på gamla vänner från tidigare äventyr.

 

Även fast jag inte varit allt för sugen på Australien blev jag snabbt påmind om varför jag reser. Det är inte bara för vackra solnedgångar i Kambodja, charmen med att aldrig bli förstådd av lokalarna, ironin i att aldrig veta om man överlever bussresan, lyckan av att dansa barfota på djungelpartyn, & inte heller bara för att få se vyer som får en att fullständigt tappa andan.

 

 

Allt detta är underbart, på sitt egna sätt, men resandet är så mycket mer. Känslan att helt ensam sätta sig på ett flyg med destination andra sidan jordklotet. Lyckoruset av att hitta likasinnade själsfrändar från alla världens hörn, & stoltheten när man plötsligt kan avgöra från vilket land folk kommer bara genom att höra accenten i deras hälsningsfras. Att utbyta några meningar med en främling bara för att nästa sekund ställa frågan "var har du varit hela mitt liv?!", & att till slut brista ut i skratt för att man är trött på att argsint muttra över fyllot som inte på något sätt trots tappra försök slipper till övre sängen fem på morgonen.  

 

Livet på resande fot, som backpacker. Bästa livet. Bästa livet, för mig. & om jag är glad att jag gav mig iväg igen. Min första längre resa på egen hand. Jag har haft reunion med mina vänner från EBS, jag har firat nyår i underbara Amsterdam, jag har snubblat fram på Phukets heliga gator & jag har lärt mig surfa. Jag blivit grym på biljard. Dansat på borden i Byron Bay & fått kväljningar av goon för att sedan älska det som jesu vin. Delat boxar av goon på stranden & sett solen gå upp med främlingar som blivit vänner under en natt. Jag har hittat vänner för livet som jag roadtrippade med upp längs med Australiens östkust, fyra killar jag delat mer med under två månader än många jag känt hela mitt liv. & jag har skrattat så jag trott jag ska dö. Jag har sett en pytonorm äta en fladdermus på nära håll & jag har fascinerat studerat en spindel som kunnat ta livet av mig. Jag har lyssnat på livemusik i otaliga timmar & vi har vrålat med till texter vi aldrig lärt oss. Kört längs med vägar längre än Finland. Jag har suttit med en hemlös & diskuterat livet i timmar. Jag har campat vid en kritvit strand, suttit kring elden & delat historier som aldrig tar slut. Vaknat till ljudet av havet. Klappat en baby haj, simmat med vilda delfiner bara ett tiotal meter ifrån mig. Jag har vandrat kilometer efter kilometer utan att gnälla för att vyerna & omgivningen fick mig att glömma värken i fotsulorna. Jag har lärt mig hur man dansar lazydance, & jag har hoppat runt i poolen med ett stop i handen & vrålat till Cheerleader. Jag har sovit i en van & jag har haft vattenkrig på Australia day. Jag har jobbat första gången utomlands. Ridit racinghästar. Fått se countryside medan jag jobbat i en australiensk pub & lärt känna härliga lokalare. Känt mig som hemma i mitt hem hemifrån. Gått på marknader & kollat bio på ett tak bland med skyskrapor mitt i Melbourne city. Jag har roadtrippat längs med Great Ocean road, kokat nudlar till frukost på en klippa i soluppgången & jag har tältat på ett biltak. Jag har seglat i det turkosblåa havet i Whitsundays & jag har lärt mig spela cricket på en av världens finaste stränder. Jag har sett en val & jag har snorklat med jättesköldpaddor. & jag har känt fjärilar i magen & blivit så himla kär jag aldrig trodde jag kunde bli.

 

Det är något skrämmande, nästintill absurt, att känna känslan av att allt är precis som förr. Känslan av att åka iväg, komma hem & inse att du upplevt mer än många under en livstid & ändå är du exakt, exakt, i samma position du låg för ett halvt år sedan i din säng, & du sitter på samma stol på ditt favoritcafé som du gjorde före du åkte iväg.